en bild

Urininkontinens

Urininkontinens

Urininkontinens är mycket vanligt och innebär att urinläckage uppstår vid olika tillfällen. Det är sällan ett tecken på någon allvarlig sjukdom. Det finns mycket som du kan göra för att minska besvären men ibland behövs behandling.

 

Symtom


Vid urininkontinens är det vanligt att ha ett eller flera av följande symtom:

  • Det läcker urin i samband med att du plötsligt känner dig kissnödig.
  • Du behöver kissa ofta, även på natten.
  • Det läcker urin i små skvättar
  • Det läcker urin när du anstränger dig. Det kan till exempel vara om du nyser, hostar eller hoppar.

 


Det finns flera typer av urininkontinens:

 

Ansträngningsinkontinens


Ansträngningsinkontinens innebär att du har svårt att hålla tätt när trycket i magen och urinblåsan blir för högt. Det kan till exempel vara att du läcker urin när du hostar, nyser eller hoppar.

Det kan läcka små skvättar av urin utan att du känner att du behöver kissa. 

Trängningsinkontinens


Trängningsinkontinens innebär att du plötsligt känner dig kissnödig och har svårt att hålla dig. Det är vanligt att du behöver kissa ofta. 

 

Blandinkontinens


Det är vanligt att ha en blandning av trängningsinkontinens och ansträngningsinkontinens. Det kallas för blandinkontinens. Blandinkontinens innebär att du både har svårt att hålla tätt när du anstränger dig och att du plötsligt blir kissnödig och har svårt att hålla dig. 

Överrinningsinkontinens


Överrinningsinkontinens innebär att du har svårt att tömma blåsan helt. Det gör att urinblåsan i stället töjs ut. När blåsan blir överfull pressas urinen ut ur blåsan genom prostatakörteln. Urinen läcker då ofta i små skvättar. Den här typen av urininkontinens kan orsaka skador på njurarna och på urinblåsan om den inte upptäcks i tid. Överrinningsinkontinens är vanligare hos män.

 

Undersökning


När du träffar läkaren får du första berätta om dina besvär. För att ta reda på vad urininkontinensen beror på och vilken typ av urininkontinens som du har gör läkaren flera undersökningar. Ibland görs fler ultraljudsundersökningar. Då undersöker läkaren din livmoder, dina äggstockar och dina njurar.

 

Behandling


Ibland blir besvären med inkontinens mindre av saker som du kan göra själv. Ibland behövs behandling, läkemedelsbehandling eller i svåra fall operation. 

Behandlingen som du får beror på vilken typ av urininkontinens som du har.

 

Ansträngningsinkontinens är vanligare hos dig som fött barn
Urininkontinens är vanligare hos dig som har fött barn. Det beror på att vävnaderna i bäckenet, runt urinröret och urinblåsan påverkas av att vara gravid och av att föda barn.

Det är också vanligare att ha urininkontinens om du har svårt att knipa med musklerna i bäckenbotten eller om du har framfall.

Det är också vanligare med urininkontinens hos kvinnor som har astma, kronisk luftrörskatarr, röker, har kraftig övervikt eller har långvarig förstoppning.

 

Här kan du läsa mer om urininkontinens på 1177.